Igår trillade den perfekta julklappen till mig själv in i form av en avi från posten. Jag packade bebis och hund i bilen och for iväg för att hämta ut paketet på en gång – har varit väldigt förväntansfull ett par dagar sedan jag beställde hem det nämligen, haha!
Det här inlägget är i samarbete med Marc Mirren och med koden – linakarolinainterior15 – får du hela 15% rabatt på hela din beställning!
Marc Mirren är ett relativt nytt företag som designar smycken i flera olika kollektioner – smycken för kvinnor, av kvinnor, på deras hemsida finns massor av fint att välja bland. Stiliga och lätta charms som är enkelt att plocka ihop till ett eget helt unikt smycke.
Jag själv valde en halslänk i guld, till det valde jag bokstaven ”C” (som i Colin) ur deras kollektion Initialer och även en månadssten ur kollektionen Vintergatan. Månadsstenen valde jag Februaris eftersom att det är då Colins pappa är född. Så, nu kan jag bära med mig dem runt halsen vart jag än går, precis när jag vill.
Jag tyckte att det var lite roligare att välja berlocker som symboliserade min lilla familj istället för mig själv, det kändes lite mer unikt på något vis (även om Skorpionen, som är mitt stjärntecken är toppklass, haha).
De har halsband, armband, ringar, örhängen och mängder av olika charms… riktigt fina smycken och jag tror faktiskt att jag snart slår på stort och beställer hem ännu ett halsband för att komplettera (gillar att bära dubbla kedjor i olika längder) och förmodligen en och annan ring!
Så här skriver de på sin hemsida;
VÅR DESIGN
Designad för kvinnor av kvinnor. Vi tror att smycken inte behöver vara för speciella tillfällen. Därför har vi valt att kombinera den skandinaviska designen med de aktuella trenderna för att kunna skapa minimalistiska och spännande smycken som passar alla möjliga tillfällen.Våra kollektioner består av nätta örhängen, halsband, armband och ringar som är perfekta för att mixa och matcha med varandra.
Vi använder 18k, 14k och rodiumplätering för våra produkter.
Här kan du läsa lite mer om Marc Mirren (som i alla fall för mig var helt okända tills de mailade och frågade om jag var intresserad av ett samarbete – vilket jag ju naturligtvis var!)
Nu har jag nog ändå kommit en bit i sovrummet känner jag. Det är en del skador i väggarna efter plugg och annat, så till våren (förhoppningsvis) kommer vi dra igång ordentligt med att fixa väggarna där. Tanken då är att jag antingen kommer använda samma nyans och färg (denim-blå), alternativt köra på en väldigt mörkt grå färg med lite finess och struktur – såsom jag tänkte för sovrummet när planen var att vi skulle ta över en lägenhet i Gamlestan här i Göteborg. Den planen gick ju i kras av olika anledningar, så det blev ju att vi flyttade tillbaka till min gamla lägenhet istället. Men, lika glad för det är jag – det här blir toppen det med!
Jag blev så himla, himla glad när jag insåg att bebissängen också skulle få plats inne i vårt sovrum, jag trodde faktiskt inte att det skulle få plats. Men så satte en vän händerna på höfterna och sa åt mig att mäta och se om sängen inte får plats om den står med huvudändan mot fönstret – då skulle bebissängen få god plats vid fotändan. Jag var helt inne på att det aldrig i livet skulle funka men så fick jag pekfingret huttande mot mig och jag provade. Jovisst vet ni, det fick plats – och det blev dessutom riktigt (riktigt!) bra tycker jag! Nu har vi dessutom en väldigt trevlig utsikt nattetid om man ligger i sängen och filosoferar en stund. Mitt hjärta tog ett extra litet skutt, minst sagt!
Jag köpte även ett stativ för en sänghimmel som liksom kommer bädda in lilla C i hans alldeles egna lilla krypin. Kanske får han lite mer ro om han blir lite avskärmad och får lite extra ljusskydd från fönster som saknar persienner tänker jag.
Det är många på instagram som undrade över filten jag har som överkast i lillesängen, så petar in det här på en gång; Det är min kära mor som virkat den till lilla C när han låg i min mage. Jag älskar den verkligen!
Jag köpte även på mig lite nya sängkläder nu innan flytten som vi fått chansen att gosa in oss i hela familjen, ordentligt. Jag älskar dem! De är 100% bomull, men linneimitation, superskönt att sova och snooza i kan jag lova, och prislappen var definitivt överkomlig! De finns i flera härliga färger, jag valde gult och lavendel. Superläckra!
Det är så här långt vi kommit i sovrummet än sålänge. Och jag känner mig mer än nöjd hittills med tanke på att vi bott här bara i ett par veckor. Näst upp är att ordna Colins sänghimmel, som sagt, men även matta/mattor står på agendan för det här rummet. Men, det får ta sin lilla tid innan jag bestämt mig helt för vad jag vill ha på golvet här inne. Tänker att jag gärna täcker den fula plastmattan som ligger där nu i alla fall, haha. Men, vi får se hur det slutar (och när – eller om – det slutar)!
Dagen börjar kl 02:30 för min del, det är då lilla C bestämmer sig för att det är dags för mamma ska gå upp… men vad gör det när man möts av det bredaste leendet, ett och annat glädjetjut och lite snackis när han får syn på mitt trötta nylle! Den känslan är faktiskt helt oslagbar, på riktigt. Vilken underbar liten människa han är, lilla C.
Jag började mitt dygn med att ta mig en liten snackis-stund med C, ge honom lite mat och kärlek och efter ett tag somnade han om bredvid mig i sitt lilla babynest. Eftersom att jag redan vaknat till liv var det ingen idé för mig att försöka somna om, så jag satte helt enkelt igång med att fixa och dona inför det sista innan flyttgubbarna skulle anlända. Eftersom att pappa K var iväg på jobb (han är borta en vecka i stöten) hade vi beställt både pack, flytt, flyttstäd och uppackning. Hur smidigt som helst – om det hade fungerat som man skulle kunna förvänta sig, haha.
Jag mötte upp flytt- och packgubbarna (och gumman) i lägenheten, förklarade en del, gav dem info och upprepade det som jag och firman egentligen redan kommit överens om – att allting ska packas ner och flyttas med, inklusive förrådet. Det allra viktigaste för mig var att allting i köket skulle packas upp i nya lägenheten och att alla lådor med bebis-prylar var uppmärkta och lättillgängliga för mig när de var färdiga. Resten kunde jag ta hand om själv tänkte jag. Jag förutsatte att de fått en arbetsbeskrivning och försökte trycka undan mitt enorma kontrollbehov, lämnade nycklarna, packade hund och bebis i bilen och for iväg på andra ärenden under dagen.
Första stoppen var frukost hemma hos mina föräldrar. Efter ett par timmar damp första varningstecknet upp i telefonen. En utav de som arbetade med att packa och frakta prylar ringde upp mig och ville ha bekräftat att soffan skulle slängas. Jag blev lite chockad och klämde ur mig att ‘Nej, den behåller jag faktiskt gärna’, haha! Han upprepade frågan flera gånger men jag sa varje gång att jag inte vet vartifrån han fått det – soffan ska behållas. – ‘Du har en stor soffa här ju’. – ‘Ja, jag är medveten om det, men den behåller jag hemskt gärna’.
Kanske att det blivit något missförstånd då jag sagt att den stora sovrumsmattan skulle kastas? Jag vet inte. Men soffan, den skulle i alla fall vara kvar.
När vi la på luren kände jag mig lite illa till mods, men hoppades ändå att de någonstans förstått vad jag sagt så att ingen soffa kastades bort!
I vilket fall som helst… dagen gick och jag fick flera samtal där man undrade om både det ena och andra, ingenting konstigt med det egentligen, jag försökte intala mig själv att det ju är bättre att de frågar en gång för mycket än en gång för lite. På så vis försökte jag lugna min dåliga magkänsla och fortsätta min dag.
Omkring 17:30 på kvällen får jag ett sista samtal och de meddelar att allting är färdigt. Jösses så skönt, tänkte jag! Jag var redan i Göteborg så det tog inte särskilt lång tid för mig att ta mig till lägenheten. Väl i lägenheten fick jag en chock. Jag trodde inte mina ögon. Det var det värsta jag någonsin sett – och då såg jag inte särskilt mycket ändå (inga lampor och höstens mörker hade redan hunnit breda ut sig över hela staden). Trött och frusen var jag väldigt nära bristningsgränsen när jag gick runt, lös med min mobilkamera för att försöka hitta bebissakerna – de syntes inte till någonstans – och när jag försökte kika ner i ett par kartonger såg jag att prylar var packade i en salig röra. Ingen struktur eller tanke över huvud taget. Badrumsprylar och böcker låg kastat över systemkameror. Jag insåg ganska snabbt att jag kunde glömma att hitta några saker till C, så jag kunde klara mig i alla fall till dagen efter. Kyl, frys och köksskåp ekade tomma (ingen uppackning var gjord över huvud taget) och det stod inga kassar med mat någonstans heller så utan så mycket som en droppe mjölk hemma insåg jag att det inte skulle fungera att stanna i lägenheten över natten ändå. (Dessutom var soffan, som jag tänkt sova i ett par dagar innan den nyinköpta sängen levererats, belamrad av jag vet inte hur mycket saker och det fanns knappt en millimeter golvyta kvar pga bedrövlig planering så jag kunde inte plocka undan och göra i ordning en hörna att sova i heller)…
Jag skickade ett par uppgivna meddelanden till min mor, någon bild och sådär, och jag fick svaret tillbaka att ‘Packa dina små och kom hit’. Ja, så fick det bli. Det vart bara att vända på klacken och åka dit. Där sov vi gott och fick frukost serverad morgonen efter. Jag fick veta att mina föräldrar tagit dagen efter ledigt när de fått se bilderna på lägenheten, och de följde istället med mig och hjälpte mig röja bort det värsta! Jösses kan jag säga. Det är nog det enda ordet jag kan komma på just nu. Jösses i hela min låda!
Detta bildspel kräver JavaScript.
Vi började med att försöka få struktur på allting, öppna upp, skriva upp innehåll och stapla lådorna. Få lite golvyta att jobba på. Ställa möblerna någorlunda på sin plats.
Den ena lådan var värre än den andra och efter varje låda mitt nylle damp ner i tänkte jag för mig själv att ‘Ja, nu kan det ju inte bli mycket värre i alla fall’. Men joho då! Allting var fullständig kaos och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, haha!
Men, tack vare mina föräldrar fick jag såpass ordning att jag kunde sköta resten själv! Och det gjorde jag, minsann. Nu har jag så gott som packat upp allting, fått det mysigt och känner att jag kan koppla av i soffan. Allting på mindre än en vecka (ville överraska pappa K när han kom hem från jobbet – och det visade sig vara väldigt uppskattat).
Jag trodde först att de glömt ta med sig maten, ringde firman och talade om det (vilket ju kändes konstigt eftersom de skulle flyttstäda med). Men, det visade sig åtminstone att maten hade packats ner och tagits med…
Jag kan säga att utan mina helt fantastiska föräldrar hade jag förmodligen bara satt mig ner i ett hörn och grinat rätt ut! Jag är så otroligt tacksam över all hjälp jag fick av dem (och alltid får, faktiskt). De är så himla, himla bäst!
Jag ringde och pratade med ägaren för firman vi anlitat men först var han inte särskilt tillmötesgående. Det hade kanske sina orsaker, vad vet jag. Däremot, när jag skickade bilder på deras arbete, la han sig mer eller mindre platt på backen. Då kände jag ändå att han ville lösa problemet och han talade om för mig att han skämdes ner i skorna och förstod inte alls varför det blivit som det blivit. Han lät genuint chockad och otroligt besviken på sin personal. Vilket jag verkligen kan förstå! Firman hade otroligt bra recensioner på flertalet internetsidor, så kalaset vart en lika stor besvikelse för mig som för honom tror jag och vi kom överens om en kompensation som jag så här i efterhand känner mig tillfreds med.
Eftersom att jag stod med ett jätteprojekt framför mig med att försöka få någorlunda ordning i hemmet efter allt det här hade jag varken tid eller ork att åka och handla. All mat vart förstörd då den låg i flyttlådor längst ner bland allt bröte, i mixade lådor (ren disk ihop med frysvaror i botten, städprylar ihop med kylvaror, kaos – ren och skär kaos) både frys- och kylvaror var bara att kasta. Som tur är finns det ju idag hemleverans när man handlar mat! Så, jag beställde hem mat och innan jag visste ordet av plingade leveranserna på dörren – toppen! Hur snabbt och smidigt som helst. Dessutom finns ju Matsmart.se, där man kan göra riktigt bra affär med mat (och annat) som annars skulle kastas. Man kan alltså spara upp till 90% av priser ute i butik och det kan ju aldrig slå fel att både minska svinnet samtidigt som man sparar stora slantar i egen plånbok!
Jag tror jag har en ganska så bra bild på hur sovrummet i nya lägenheten ska inredas faktiskt… är lite osäker, men ändå rätt säker! I bakhuvudet ligger grunden för hur sovrummet såg ut i förra lägenheten (vart ju så himla glad i hur det såg ut där), men med lite modifieringar ändå.
Jag tänkte att jag skulle plocka alla speglarna jag gjort (tog bara vanliga gamla tavelramar, mätte och beställde spegelglas till allihop) till en spegelvägg, och använda dem i nya sovrummet med. Jag älskade kombon av alla olika, gamla ramar; några gamla guldfärgade och resten målade jag om i en off-black nyans. Men istället för den dovblå färgen jag använde till de väggarna (älskar den, men nu känns den lite förbrukad, haha) tänker jag mig en väldigt mörk grå nyans. En variant med mycket nyansskillnader, men ändå en väldigt mörk grund, så jag får till det där mörka, murriga, mysiga – precis så som jag hade i förra hemmet!
Skåpet till vänster står redan i lägenheten och väntar på mig! Eftersom att det är så extremt stort har jag varit lite osäker på vart jag ska peta in det (det är inte väldigt lättplacerat, om man säger så, haha), men nu har jag nog bestämt mig för att det ska få kila in i sovrummet och ta en ståtlig plats där – det kommer i princip vara det första man ser när man öppnar den dörren (inte mig emot)!
Mattan kommer lyfta upp rummet en del tänker jag. Jag tror att en gul matta skulle göra succé mot de mörka väggarna, en hel del växter och dessutom ihop med guld- och svarta dekorationer och speglar. Mattan kan du köpa här (den finns i fler färger och storlekar)!
Gardiner tänker jag att de ska få bli snäppet mörkare än väggarna sedan. Men, det får bli som en sista prick över i när jag väl kommit så långt. Jag vill känna av rummet lite innan jag bestämmer mig fullt ut för vad som kommer passa bäst in.
Skåpet kommer från butiken jag än gång var ägare till (WackyGoose inredning & möbelstudio), en butik där jag la mycket fokus på återbruk, unika prylar och gamla ting.
Skåpet finns bara ett endaste i hela världen, som ser ut just exakt så – perfektion, visst är det?! Tänk, att jag för en tid sedan var på väg att sälja det här skåpet på grund av platsbrist… jag är så himla glad så här nu i efterhand att ingen nappade där och då!
Här har ni en liten överblick på hur mitt lilla, lilla sovrum såg ut i förra lägenheten! Morgonsol och lite sovstök, det bjuder jag glatt på. Det vart lite hokus pokus med vissa delar, lite temporära lösningar och sådär, men jag tycker faktiskt att det är mysigt med sånt. Det känns oftast mer hemtrevligt om saker och ting inte är helt perfekt, tycker jag! Någon som håller med mig?
Flytten närmar sig med stormsteg (Woho!) och jag börjar nog få en ganska klar bild över hur jag vill att allting ska se ut – i alla fall på ett ungefär – vilket känns riktigt skönt. Det är mycket som ska fixas (lägenheten är inte i jättecharmig skick som den står just nu kan jag säga), men jag får ta saker lite pö om pö, vilket gör att jag säkerligen kommer hinna ändra tankar och planer längs vägen, men det är ju lite så när man ska bygga upp ett hem att trivas riktigt gott i; ibland får det ta en liten stund extra, så är det bara!
Nu ligger lilla C här bredvid mig i soffan och snarkar som allra bäst. Mitt älskade lilla hjärta. Medans hemmet sover ska jag fortsätta pimpla kaffe och sätta igång med lite målande här, minsann. Hoppas ni alla får en helt fantastisk dag!
Då var det återigen dags att pyssla lite fint i barnrummet här hemma. Jag fyndade en gammal byrå (som i vanlig ordning var betydligt större än jag först hade tänkt mig) som jag på en gång såg framför mig i en pastell- /mintgrön nyans.
Jag grundade hela byrån med Annie Sloan’s Honfleur (hennes bruna färg) för att få det att se ut som gammalt trä undertill.
Därefter valde jag faktiskt att plocka fram en gammal goding som jag inte målat med på väldigt länge – Miss Mustard Seed’s milk paint!
Det var ju faktiskt lite så jag började min möbelmålerikarriär (om man kan kalla det för det, haha) – med Milk paint! Jag höll kurser, sålde färgen i min butik och den användes flitigt i diverse målerier under ett par år av mitt liv. Jag älskar Milk paint, men av flera anledningar har jag under en period valt att arbeta med andra färger. Jag måste ändå säga att det var riktigt trevligt att bli påmind om vilken fantastisk färg det är att måla omkring med, enkel att använda och det finns så himla mycket kul man kan hitta på med den här färgen.
Första färglagret målade jag med en egen färgmix lika delar Eulalie’s Sky och Layla’s Mint. Det blev en riktigt härlig pastellgrön som vart ganska blå i tonen.
Med Hemp Oil mellan varje färglager för att få färgen att lossna enkelt i en flagande effekt målade jag byrån i tre olika färglager, varje gång använde jag mig utav samma färgmix, men jag la till ytterligare en skvätt Layla’s Mint, bara för att få till olika nivåer i den gröna färgen. Lite mer liv på ytan, så att säga.
Byrån blev som jag tänkt mig och den passar alldeles perfekt inne i barnrummet!
(Barnrummet, som jag för övrigt valde att måla om väggarna i, mer om det får komma upp i en annan video – och här på bloggen vid ett senare tillfälle!) Jag tänkte nämligen bjuda på någon video med alla steg jag tagit för att få till inne i lillerummet, jag tänkte att det kanske kunde vara trevligt…
Det är nästan overkligt enkelt att få till ett gammalt och slitet utseende med milk paint. Jag blir faktiskt lika fascinerad varje gång över hur äkta det ser ut när man är färdig. Precis som om byrån har haft den här mintgröna färgen genom åtminstone fem sekel.
Här är en liten del ur lillerummet som det står just nu, efter målade väggar, tillpiffad byrå och lite dekorationer som fått komma upp under veckan som varit.
linakarolinainterior.wordpress.com 