Lite allt möjligt annat

‘Heartbeat’

20181115-30

Vissa dagar greppar jag penseln helt utan att egentligen tänka på det. Det går liksom utav bara farten och jag sätter igång med mitt skapande, jag gör någonting, vad vet jag inte. Per automatik väljer jag färger, per automatik väljer jag vilken pensel (eller vad jag nu väljer att applicera färgerna med). Det liksom bara blir. Blir som det blir.

20181115-18

Jag lutar mig tillbaka efter en stund för att se vad jag har gjort. Utan att egentligen reflektera efter vilket steg, eller vilken färg, jag ska ta härnäst. Hela processen bara blir. Blir som det blir.

20181115-34

Ibland låter jag färgerna torka emellan. Ibland målar jag på, så att de tonar in i varandra. Utan att egentligen veta varför. Utan plan, utan tanke. Jag överlämnar allt ansvar till Känslan. Det bara blir som det blir.

20181115-29

Igår tänkte jag på livet i stort, under tiden jag använde en avriven gammal bit kartong för att kleta färg på en gammal tavla. Jag filosoferade över hur livet kan bli som det bli, och över hur andra saker inte har blivit. Livet. Hjärtslag. Tillfälligheter. Planer för framtiden. Planer som aldrig blivit av. Hur allting har kommit att bli som de är.

20181115-16

Med en glad, men lugn musik på hög volym, satt jag helt i min egen värld i flera timmar. Jag är verkligen så lyckligt lottad som har någonting som kan ge mig den ro, som målandet ger mig. Jag kommer för alltid vara tacksam för den biten hos mig. Det är enda gången jag klarar av att låta mig själv släppa kontrollen helt, och låta allting bara bli som det blir.

20181115-31

Färger har alltid fyllt mig med känslor. Alltid har färger påverkat mitt sinne utan att jag egentligen tänkt på hur, eller varför. Olika färger påverkar och drar mig åt olika håll. Gult är verkligen en färg som gör mig glad. Särskilt en såndär pastellig, ljus nyans. Ihop med rosa, turkost och en liten skvätt grönt blir färgkompotten fulländad för ett riktigt glatt och härligt intryck, tycker jag. Det blir glatt.

20181117-7

Utan att veta det från början, utan att ha planerat det i förväg, blev den här tavlan en tavla om livet. Om ett välja ett lyckligt liv, att gå hårt i den riktning som gör en lycklig. Att välja lycka, i livet. Jag valde att döpa henne till ‘Heartbeat’ då den svarta detaljen påminner mig om en hjärtkurva. Nu när jag (idag faktiskt, haha) har nått fram till hela 30 år i livet, har jag lärt mig att man inte alltid ska ta allting på för stort allvar. Ibland behöver både sinne och själ en stund (en riktigt lång stund), där man bara lutar sig bakåt, och låter livet falla dit det vill. Låta det bli lite som det blir.

Lina och HeartbeatGå gärna in och följ mig på instagram (LinaKarolina.interior)

Lite allt möjligt annat

‘Oh sweet Sally’

ohsweetsally-3.png

När jag gör saker gör jag det alltid med känsla, oavsett hur mycket jag försöker låta bli är det alltid min sinnesstämning som styr hur allting slutar. Och mitt humör, i sin tur, är styrt av det mesta runtomkring mig; väder, årstid, människor i min närhet, färger på väggarna…

fixad-20180815-10

Idag sken solen in genom sovrumsfönstret och jag kände all sprudlande energi så fort jag slog upp ögonen. Att vakna av en solstrimma som kikar in genom persiennen gör mig sådär helt tokigt lycklig. Jag står upp ur sängen med en känsla av av att vara odödlig och är helt säker på att ingenting kan förstöra den dagen. Den känslan är så härlig och jag kan bara önska att alla har minst en sak, om än så liten, som fyller hela kroppen med liknande glädjeskutt.

fixad-20180815-11

Jag lät dagens härliga uppvaknande välja färger till dagens verk. Det blev (helt utan att jag egentligen tänkte på det) mycket rosa, gult, en del lila och så vart där en skvätt – helt otippat för att vara jag – en ganska stor klick orange. Jag vet inte om ni tänkt på det, men jag använder aldrig orange i någonting. Faktiskt, så ogillar jag orange, egentligen. Men här blev det helt rätt och färgkombon på den här tavlan gör mig riktigt glad! (Jag kan inte tro att jag faktiskt skriver det här), men det orange gjorde hela tavlan! Den berömda pricken över i:t skulle jag nog vilja påstå.

fixad-20180815-12

Jag tror att alla kreativa själar har en riktig sprattelgubbe inne i huvudet. En sprattelgubbe som vi vissa dagar rent av avskyr, densamma som vi andra dagar avgudar och har så mycket att tacka för. Beroende på i vilket tempo och åt vilket håll de sprattlande lemmarna går åt under dagen faller vårt skapande i olika riktningar. Det kan sprattlas i silkeslen sorg, skär ilska eller av renaste lycka, men tro mig; sprattlas, det gör det minsann! Med mitt rosa-orange-gula färgfyrverkeri dagen till ära sprattlades det definitivt av harmoni och glädje. Fröjd.

fixad-20180815-13

Idag blev det mycket mer tonade färger än vad jag har arbetat i under senare tid. Under en period har jag jobbat i olika färglager och låtit kontrasterna mellan de valda kulörerna spela sin roll i tavlorna, men idag kände jag för att sudda ut kanterna mellan färgerna och lät dem tona över i varandra. Det kändes helt rätt, i alla fall för idag. Vem vet vad jag hittar på imorgon!

fixad-20180815-15

Egentligen vet jag aldrig hur den här typen av tavla kommer att sluta. Jag har ingen som helst bild i huvudet om vad det är jag önskar för slutresultat. Jag liksom bara känner när den är färdig (och när den inte är det).

fixad-20180815-25

Att det emellanåt hamnar en del färgstänk på väggar, golv och prydnadskuddar är någonting jag för alltid kommer våga vägra bry mig om, haha! Det är helt klart värt det, varje gång jag får lov att skvätta färg hej vilt omkring mig. Och det(!) mina kära vänner, skvätta färg, det får jag göra varje dag, om jag vill – sådetså!

ohsweetsally-1.png

Den färdiga tavlan döpte jag helt spontant till ‘Oh sweet Sally’. Namnet bara poppade upp i huvudet på mig när jag satt där med spritpennan i högsta hugg och skulle klura ut ett namn. Fråga mig inte varför just det smög upp i tankarna, men så var det och så fick det också bli! Hon mäter ca 76x64cm och finns nu i Butiken här på sidan, fullt redo för adoption!

Och förresten, glöm inte att följa mig på instagram, där dyker det upp ny inspiration och nya äventyr mest hela tiden!
Inrednings-kontot hittar du här, och mitt privata konto (med mer utav mina målningar) hittar du här.

Lina diskuterar, Lite allt möjligt annat, Projekt och events

Lite väl hårda ord mot årets Sommar med Ernst!

Årets Sommar med Ernst har verkligen nått löpsedlarna under den senaste tiden och det har riktats väldigt hård kritik mot årets projekt som är en gammal kvarn strax utanför Örebro. Det är förvisso inte första gången programmet får kritik och folk hopar sig och går i flock för att hetsa kring ämnet lite, jag tror i ärlighetens namn att det är så folk gör idag för att få ur sig lite underliggande groll. Det ska kritiseras och varas arg över det mesta, och finns det ingenting att vara bitter över så skaffar man sig det helt enkelt. Tråkigt naturligtvis, men det ligger en sanning i det.

logo-sommarmedernst2018-11.png

Och för det första, hur kan det bli sådant agg mot en enda person? Nog för att han är ansiktet utåt för projektet, men att rikta all vrede mot Ernst person är ju tokigt då det är fler parter inblandade vid situationer som den här. Ja, det blir väl fräna rubriker genom att använda hans namn förstås, ”Ilskan mot Ernst Kirchsteiger – efter upptäckten om bygget” skriver Expressen, ”Grannarnas vrede mot Ernst” säger Nöjesbladet. Då det under flera perioder har varit en hel del hets som riktats personligen mot Ernst kan jag med handen på hjärtat verkligen säga att jag är imponerad över hur han orkar fortsätta med det här, ett glatt program med en byggsten att inspirera, när man får sånt här kastat i ansiktet gång på gång.

Hela den här historien gör ju att jag personligen är evigt tacksam över att det inte är jag som fått chansen att göra någonting liknande, med tanke på hur mycket vansinniga kommentarer och upprörda människor jag lyckats dra på mig bara genom att måla om (i min mening) rätt tradiga möblemang både med och utan trista fanérskador genom åren. Som sagt, folk idag kan bli förtvivlade över ingenting. Att någon ens blir minsta förskräckt eller till och med personligen tar illa vid sig över en ommålad möbel – släktklenod eller inte – är för mig helt ofattbart. Vad man gör med sina egna förvärvade möbler och prylar måste väl ändå någonstans få bli helt upp till var man själv och jag tycker att andra kan låta gör-det-självaren få behålla sin skaparglädje även om man tycker att personen i fråga har gjort sig skyldig till någon slags målarterror.

Jag har kommit på mig själv i vissa videos och andra inlägg på internet att starta hela presentationen med att be om ursäkt om följande skulle sticka någon i ögonen och bara det i sig är ju så snett, så ska det aldrig behöva vara. Om nu människor inte kan ge fanken i att känna sig kränkta för minsta lilla så får väl så vara, men jag uppmanar ändå alla att scrolla vidare och inte ödsla någon vidare energi på det. Det skulle helt klart vara en Win-win för alla oavsett vilken sida av målerierna man står på.

blogg-kritikenmotsommarmedernst.png

Nåväl, åter till ämnet jag faktiskt tänkte skriva om i det här inlägget… Jag läste lite gamla artiklar om att det skulle ha varit fuskbygge och halvfärdiga byggen från  tidigare säsonger varpå husägare själva gått ut i media och försvarat programmet och sagt att ‘så är det inte alls’. Detta ihop med att vi alla någonstans vet hur vinklad en skriven text eller ett reportage kan vara , en och annan journalist med tveksam moral har säkerligen slunkit (/slinkit/slankt/slinkt?) förbi och hoppat på bråktåget för att nå så höga läsarsiffror som möjligt, är det möjligt att man inte ska ta skriverierna på alltför stort allvar heller, kanske?

logo-sommarmedernst2018-3.png

I Allas.se kan man läsa en utav alla artiklar kring förargelserna, där står det bland annat att grannarna kallar projektet för ett ”kortsiktigt marknadsföringsjippo”. Nog för att kommunen hade en tanke om att byn kunde få stå i rampljuset en stund i samband med programmet, men kortsiktigt vet jag inte om jag skulle hålla med om att det är. Den gamla kvarnen blir väl omhändertagen utav riktigt duktiga personer samtidigt som de på plats är mycket medvetna om att man ska vara rädd om gamla kulturhus.

Varför, egentligen, skulle det vara så fel att ge den gamla kvarnen ett litet ansiktslyft? Att göra små uppdateringar som ger många människor möjlighet att njuta och ta del av den vackra platsen? En liten uppgradering – och om jag ska säga det själv blir kvarnen mycket smakfullt inredd genom härligt hantverk och det passar definitivt ihop med miljön både in- och utvändigt. Ingenting fel i det tänker jag?

logo-sommarmedernst2018-20.png

– Mina förfäder byggde den här kvarnen och vi hade hoppats på att kommunen skulle bevara byggnaden och rusta upp den till ett museum eller någonting. I stället säljer man ut hela kvarnen till ett något slags marknadsföringsjippo utan att informera oss.

Källa: www.expressen.se

Kvarnen har inte varit i drift sedan 1939, men ingen tillfredsställande underhållning har gjorts under flera decennier (lansposten.se) vilket jag tycker är ytterligare ett argument för att kritiken är på tok för hård. Att låta någonting så vackert förfalla kan ju omöjligtvis kännas som ett alternativ att föredra framför att ett drivet och brinnande team gör sitt yttersta för att skapa en plats där många människor kan vistas och trivas kring år efter år. Att vidare läsa att det skulle vara en ”kulturell våldtäkt” håller jag inte heller med om eftersom att den sedan tidigare inte var komplett (kvarnutrustningen var sedan innan utriven) och den omfattades inte av byggnadskulturskydd.

sommarmedernst2018-2

Inget museum har byggts under de närmare 80 åren kvarnen stått ur bruk (alltså, nästan ett sekel – förstår man ens hur lång tid det egentligen är?), och allas önskemål kan ju aldrig uppfyllas helt. Det är helt omöjligt vad det än må handla om. Ingenting har gjorts utan samråd med kommunen och allting har gått riktigt till, så jag kan inte för mitt liv förstå varför man ska lägga så mycket energi på att vara renodlat negativ? Varför kan vi alla inte bara koppla händer och i kör tjoa ”Hakuna matata” i trallvänlig melodi.

logo-sommarmedernst2018-4.png

I dagens läge kan man göra någon tillräckligt upprörd för att svartmålas överallt på sociala medier och i olika grupper av människor för att man använder fel sida av toapappret när man torkar sig. Lite så känns det ju faktiskt ibland. Eller lite och lite – snarare; precis så känner jag ibland. Heter det ‘Kex’ eller ‘Chex’ är ju ett original för sig, vem behöver bry sig om i vilken ordning man lägger ost och marmelad, om jag väljer att ta en gammal Josef Frank-stol i perfekt skick, såga isär den och låta den agera kryddhylla i mitt kök (i en ny härlig, blå skepnad) eller om jag kör lite fräsig decoupage över ett helt gammalt vitrinskåp av Svante Skogh.
Nu menade jag väl kanske egentligen inte att dra paralleller mellan skithuspapper och väderkvarnen i Kånsta (även om jag nu inte kan låta bli att fnissa lite för mig själv här – så tokigt det kan bli!), men i skrivande stund fann jag inget bättre, mer beskrivande vis att uttrycka mig på. Jag hoppas bara att jag hinner få upp min påse popcorn innan det är dags för någon att känna sig kränkt igen. Jag vill få fram poängen om att det är så otroligt synd, och ofta väldigt onödigt att hetsa över negativa bitar – vilket har blivit lite av en grej idag. Så mycket negativitet sprids omkring överallt och oavsett vad statusuppdateringar eller bilder visar eller handlar om så ser man så mycket arga människor bland kommentarerna. Det kan ju få vem som helst att tappa gnistan. Inredningsprogrammet (som för övrigt precis i dagarna börjar sändas på TV4) är ju menat att inspirera, ge människor modet att fixa och dona i sina egna hem. Varför kan man inte vara glad över att den gamla kvarnen inte istället bara låter förfallas och dessutom ta ett glädjeskutt över att det är kompetenta personer som har tagit sig an den?

sommarmedernst2018-5.png

blogg-peace

Med det här vågar jag vägra be om ursäkt (kanske att jag kommer få äta upp det i efterhand, men då får det minsann vara så). Det är precis så här jag känner och jag kommer säkerligen både få medhåll och raka motsatsen.

Jag hoppas alla får en fortsatt härlig dag och att den fantastiska sommaren håller i sig riktigt länge i år!

Om du inte vill missa några utav mina framtida hittepå’n och inlägg här på bloggen knappar du bara in din e-post här i kolumnen till höger (surfar du via mobilen är det nästan längst ner på sidan), så kommer du få ett mail varje gång ett nytt inlägg publicerats! 

Lite allt möjligt annat

Klotter och balkonghäng i solen

20180604-15.png

Det är inte bara tavlor och möbler jag målar när jag har lite tid över. Jag klottrar också omkring på papper lite då och då, mitt eget (allra bästa) sätt att koppla av på. Jag målar lite det jag känner för, för stunden, ingenting särskilt egentligen – även om jag har lite olika perioder med liknande motiv. Just nu har jag fått dille på att måla på grå papper istället för vita, vanliga. Det blir lite mer effektfullt för skarpa färger tycker jag!

logo-20180604-5

Jag har lekt omkring lite de senaste dagarna med att mixa både pastellkritor (de där stora, kladdiga man hade i skolan när man var liten du vet), akryl och akvarell. Jag tycker att det är riktigt kul att mixa olika typer av tekniker och färgsorter även på papper.

20180604-3

Det blir lite lådor som tar stor plats med diverse målartillbehör i mitt hem, minsann. Haha. Men det gör ingenting, det är så himla härligt att måla! Jag har även målat en hel del tatueringsmotiv genom åren, dels till vänner och dels till folk som tagit kontakt via Facebook och instagram. Riktigt kul att någon faktiskt vill sätta ett permanent avtryck på sin kropp med någonting som jag har målat – både läskigt och superkul!

20180604-4.png

Oftast lägger jag bara mina verk på hög, antingen åker de ner i någon kökslåda (den där med blandad kompott av karaktär ska-sorteras-vilket-år-som-helst) eller så får de ligga kvar i skissblocket tills kanterna blivit så skrynkliga att de ändå plockas ut och åker ner i den där kökslådan som jag lovat mig själv att sortera så snart jag får ork, tid och lust till det.

20180604-1-.png

En del av mina målningar gör jag om till posters – du hittar alla dem här – men det är oftast bara sådana jag tänkt ska bli posters redan innan jag börjar måla, av någon anledning. Fråga mig inte varför. Kanske borde kasta upp sådant jag sitter och tecknar när jag sitter och gottar mig allt jag orkar på balkongen med(?).

20180604-13-.png

Jag tar mer än gärna emot uppdrag, specialbeställningar, inte bara på tavlor och möbelmålerier utan även pappersverk! Har du någon idé för ett tatueringsmotiv, en poster till barnväggen eller någonting annat – vad som helst – kasta iväg ett mail till linakarolinagbg@gmail.com med dina idéer och önskemål, storlek, gärna lite inspirationsbilder på hur du har tänkt dig det hela, så återkommer jag så snart jag har hunnit kika igenom det!

Jag lägger upp en hel del av mina skisser och klottrerier på min privata instagram (linakarolina.gbg), skutta in och följ mig där på en gång vetja’!
Instagram med inredning (linakarolina.interior) kan du såklart också hoppa in och följa på stört.

För att inte missa någonting här på bloggen kan du knappa in din e-post i kolumnen här till höger, så får du ett mail varje gång ett nytt inlägg dyker upp på webben. (Surfar du via mobilen skriver du in den längst ner på sidan).

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Lite allt möjligt annat

Min egen form av terapi

Ibland ser inte livet helt ut som man skulle önska. Ibland får man gå igenom livets prövningar, både lättare och hårdare. Ibland kan allting till och med kännas hopplöst, man tappar ibland förmågan att se ljuset i tillvaron. Men oavsett hur tuff man kan känna att tillvaron är för stunden måste man alltid hålla sitt huvud högt och trampa på. Man måste ta sig framåt igen tids nog. Men, inte idag. Man måste inte göra det precis just nu. Det är helt okej att sätta sig ner, helt stilla, och hålla livet på paus för en stund.

Idag är precis en sådan dag för mig. En dag där jag faktiskt inte känner för direkt någonting. Livet får hållas på paus. Jag tänker inte ta tag i någonting alls, absolut ingenting. Jag låter bara alla känslor och tankar röras runt i en enda stor gryta, sakta. Funderingar. Ledsamheter. Glada minnen. Allt får hållas på paus.

Sådana här dagar är dagar då jag sätter mig ner och målar. Jag har ingen som helst plan med mina tavlor i stunder som dessa. Jag greppar penseln och låter allting bli bara som de blir. Jag har ingen tanke på motiv eller färger i förhand. Jag liksom bara skapar.

Det är min egen form av terapi. Ett sätt att koppla av och låta allt annat sättas på ljudlöst. Fly verkligheten, om så bara för en stund. Det är en sak jag önskar åt alla människor här på jorden, någonting som ger samma ro och harmoni i sinnet som målandet ger mig. En egen liten värld, en egen bubbla. En bubbla där tid och rum står helt stilla för en stund. En skön form av tystnad.

När jag målar kan jag koppla av. Koppla av på ett sätt som jag aldrig annars kan. Vanligtvis har jag väldigt mycket spring i benen, jag har svårt att koppla av och känna mig helt tillfreds. Impulsiv och och väldigt drivande. Allt ska gå framåt, allting ska utvecklas. Allting ska gå väldigt fort. Det är bara sådan jag alltid har varit. Det är så jag fungerar. Men inte när jag målar.

När jag målar kopplas all stress och rastlöshet bort för mig. Målandet låter mig få vara bara jag. En avkopplad jag. Ett jag utan bekymmer.

Tiden får lov att stå helt stilla. Ibland behöver vi alla bara stanna upp och andas. Utan någonting. Ingen mobiltelefon, ingen TV, ingen datorskärm. Har du någonsin gjort det, bara suttit helt stilla och lyssnat på dina egna andetag? Är de avslappnade? Ta några djupa andetag varje dag, blunda när du gör det. Andas in och ut genom näsan. Slappna av. Var bara du.

Man kan ibland se under vilken sinnesstämning mina målningar är skapade. Ibland är det färgvalet som avslöjar mig, ibland är det motivet. Och det är helt okej. Det är väl lite så, tror jag, all form av konst skapas ihop med känslor och intryck från omvärlden. Allting bakas ihop och påverkar resultatet, ibland på gott och ibland på ont.

Vad gör du när du behöver slappna av? Hur kopplar du bort dig från omvärlden?

Glöm aldrig bort att andas. Och att le.

Lite allt möjligt annat

Mina motiv på inredningsdetaljer och en riktig Bamse-tavla

Ja, nu har jag en superkul grej att presentera! Jag har fått hem en leverans med posters och en del annat med mina egna motiv.

Då jag faktiskt har samlat på mig en hel del olika damer och andra motiv fick jag göra ett litet urval. Så… Jag valde helt enkelt mina egna favoriter! Du kan såklart köpa dem i butiken här på hemsidan!

Jag har funderat på det länge, men inte riktigt tagit tag i det. Men nu har jag äntligen fått hem en leverans med småprylar med mina motiv på!

De här kommer jag naturligtvis ta med mig till Lindholmens Street Design Market som jag kommer ställa ut mina tavlor och andra prylar på den 5e Maj i år.

Det blev 5 olika designs på block, både med linjerade och med blanka blad, samt 5 olika magneter. Magneterna är stora som visitkort, ungefär.

Nu har jag en hel del (alldeles, alldeles jättemycket, faktiskt) spännande att se fram emot över sommaren och innan dess faktiskt, jag kan inte dela med mig av alla äventyr riktigt än, men det kommer! Men, jag kan säga så mycket som att den närmaste tiden är helt fullproppad med härliga saker att fylla ut livet med. Och allting är så galet spännande!

Vidare ska jag ägna hela dagen idag åt att måla färdigt en riktig bamse-tavla som en familj beställt. Det är faktiskt ett familjeporträtt i min egen lilla stil, hur kul som helst – verkligen!

En härlig familj om sju personer och en fyrbent vän som ska upp på duken och ge varsin personlighet.

Det har inte varit helt lätt att få plats att måla den här stora biten – som är 180cm bred, 110cm hög, men det har varit helt fantastiskt roligt! Vi får se hur den här dagen slutar, det ska bli riktigt kul att se när tavlan kommit på plats i sitt nya hem sedan.

Lite allt möjligt annat

Kaktusinvasion på konsthyllan

Jag fick lite feeling här i veckan och började måla upp en hel del kaktus-motiv. Jag vet inte varför, men jag blev faktiskt riktigt förtjust i mina nya motiv.

För mig passar de lika bra in som en knasig instickare på fotoväggen som i barn- eller tonårsrummet!

Och häromdagen lät jag faktiskt tillverka en del spännande prylar med både gamla och nya motiv…

För tillfället har jag – som vanligt – lite olika prylar på gång. Jag har bland annat beställt hem ett gäng skrivblock och magneter med ett par utav mina motiv. Jag tänkte kolla kvalité och lite sådär, men förhoppningsvis kommer de dyka upp i butiken inom kort. Det känns ju superkul!

Jag jobbar också på att kanske ut mina saker på Design marknaden (Lindholmen Street Design Market), alltså vara på plats med ett eget litet bord under en hel Lördag. Till det behöver jag lite mer posters och lättare prylar att sälja, men som sagt, jag jobbar för fullt på det! Men huua vad läskigt. Det är kanske sådant man inte ska erkänna egentligen, bara sitta och spela cool ett par timmar. Men jag har under de senaste veckorna på riktigt funderat över hur man klarar sånt med nerverna i schack. Jag har inte ens spikat ett datum för utställning, och jag är redan nervös! Haha!
Jag brukar i ärlighetens namn bli lite smånervös över saker, men ändå såpass avslappnad att jag kan genomföra saker utan några som helst problem. (Lite nerver kan vara bra för prestationen brukar jag tycka). Jag tänker för det mesta att ‘Äsch, vad är det värsta som kan hända’ och jag brukar komma fram till svaret att det inte är något särskilt hemskt och så kör jag bara på liksom. Men, den här gången har mina nerver verkligen satt sprätt, haha!

Hur brukar du hantera situationer som du finner riktigt läskiga?!

Alltså, situationer som blir så nervösa att man nästan får ångest snarare än känner sig exhalterad och förväntansfull? Tröskeln är ju bara att knata sig över, så är det ju bara. Men, hur gör man det utan att näst intill må dåligt? Haha, #dramaqueen
Tips mottages tacksamt!

Ha nu en underbar helg allihop!